1.
en av svenskans vanligaste svordomar Användning: Ordet används ensamt som utrop, men även i många konstruktioner, och syftar på djävulen; se nedan. Fraser: fan i helvete, fan också, ge fan i, ta sig fan på, det var själve fan, det vete fan, för fan
2.
förstärkande, aggressivt utfyllnadsord då det står intill ett interrogativt pronomen - Vad fan är det här? Vem fan har ställt en tom öl i kylen? - Hur fan ska jag kunna veta det? Se även: fasingen, fasiken
3.
djävulen (fungerar i praktiken som egennamn men skrivs ändå oftast med liten bokstav) Användning: Ordet har alltid så gott som uteslutande tillhört det vardagliga talspråket (i synnerhet det folkliga eller lägre). I många uttryck är den egentliga betydelsen av ordet numera starkt förbleknad; jämför djävul. Fraser: Man skall inte måla fan på väggen, Har man tagit fan i båten får man ro honom i land.
4.
(nedsättande, vardagligt) en, person; används oftast om personer och ibland saker Det var en lurig fan.
5.
beundrare (av artist el. liknande) Han har ett fan.
6.
sidoform till fana Varianter: fana, fane
7.
(zoologi) benämning på den av mer eller mindre tättsittande strålar bildade del av en fjäder som befinner sig på ömse sidor om skaftet