1.
(numera föga brukligt) behag, vilja, lust 1869: Samlade skrifter, Bernhard Elis Malmström: Vi hafva vidrört de hufvudpunkter, genom hvilka den schellingska filosofien tangerar den romantiska skolan: såsom den intellektuella åskådningen, genialiteten, det omedelbart gifna, godtycket, positivismen och katolicismen. Det ser besynnerligt ut huru detta godtycke kan stå tillsammans med underkastelsen under det faktiska, under auktoriteten. Men detta förklarar sig bäst ur den väsentliga skilnaden mellan godtycke och frihet. Vanliga konstruktioner: stå i någons godtycke
2.
(överfört) eget tycke, uppfattning, omdöme 1898: Hjelten på Cuba, Sten Ulfsson: Godt, att jag ej är helt och hållet beroende af ditt godtycke. 1905: Ur historien och sagan: ett världshistoriskt bildergalleri, August Wilhelm Grube: Under tiden styrde och ställde Pompejus i Rom efter godtycke och förvaltade sin provins Spanien genom ställföreträdare. 1917: Det stora Svitjod: essayer om gångna tiders Svensk-ryska kulturförbindelser, Ture J:son Arne: Originalbeskrivningarnas uppgifter äro så stränga och detaljerade, att de ej tillåta ikonmålaren något godtycke ens vid valet av färger på den dräkt, i vilken han kläder det avbildade helgonet, utan fordra, att varje sådant skall framställas i bestämda, honom tilldelade färgnyanser. Vanliga konstruktioner: handla efter eget godtycke
3.
tyckande utan acceptabel motivering Vi måste undvika godtycke vid beslutsfattandet. Det föreligger dessvärre visst godtycke i valet av ny styrelseordförande.
4.
(överfört) egenmäktighet, självrådighet Jag har blivit offer för godtycke från myndigheternas sida många gånger. 2010: Tydlig information stärker individens möjligheter, Sylvia Nylin: En granskande myndighet skulle inte ha något annat rättesnöre för sitt arbete än rena godtycket.
5.
† samtycke