1.
(transitivt) förhindra framfart eller utveckling av något; få något eller någon att stanna; (om person) förmå någon att sluta göra eller inte göra något; (om känslor e.d.) tygla, dämpa, lugna, lägga band på Jag hejdade honom från att begå självmord. 2015: "Vacker begravning"; från "Noveller", urval, Lars Ahlin: Hon skakade pekfingret mot honom. Han hejdade gaffelns väg till munnen. Ingenting kan hejda mig! Fraser: (konkreta:) hejda farten/gråten/etc; vara svår att hejda; låta sig inte hejdas
2.
(reflexivt: hejda sig) stanna upp 1976-1980: "En stund på pizzerian", ur: "Tidigt på morgon", Werner Aspenström: Fallfrukten hejdar sig på halva vägen mellan gren och gräs och undrar: Var är jag?
3.
(reflexivt: hejda sig) behärska sig 1967: "Jag måste hejda mig!", Robert Broberg: Men, jag måste hej, jag måste hej, jag måste hejda mej, När jag ser en tjusig tjej. [...] Annars kan polisen ta mej.