1.
föreskrifter (t ex för en statlig myndighet); bruksanvisning 1919: Nordisk familjebok: Telegrafverkets telefonafdelning erhöll benämningen Rikstelefon. Under loppet af 1890-talet inköpte telegrafverket så godt som alla de enskilda näten och anknöt dem till rikstelefonnätet, och sedan det 1918 förvärfvat A.-b. Stockholmstelefon, återstår nu endast ett fåtal privata nät i landsorten, alla relativt obetydliga. Öfverstyrelsen öfver telegrafverket utöfvas enl. instruktion af 11 okt. 1907 med ändring senast 1 nov. 1912 af Telegrafstyrelsen, hvars chef benämnes generaldirektör. Besläktade ord: instruera, instruktör
2.
(data) bitmönster som en dators processor kan exekvera 1998: Datatekniskt kompendium, Göran Fries: Datorn styrs av instruktioner som hämtas från minnet och som tolkas och utförs av CPU:n. [...] Innehållet i minnet är “bitmönster” som sedan kan betraktas som instruktioner, heltal, texter mm. allt beroende på hur man använder dem. För närmre beskrivning av representation och liknande hänvisas till kurser i digitalteknik. Hur ser man skillnad på ett heltal, ett flyttal, en sträng och en instruktion? Svaret är att det gör man inte, det finns ingen skillnad! Vi ska bara se det som ett bitmönster, en följd av bitar som lagras någonstans. Det är ett heltal om man väljer att tolka det så, tex. genom att utföra heltalsaritmetik på det. Besläktade ord: instruktionsuppsättning, instruktionsexekvering, instruktionsformat, instruktionsadress, instruktionsstorlek, instruktionsnamn