1.
(vetenskaper) vetenskapen om molekylers uppbyggnad, egenskaper och omvandlingar; vanligt skolämne, ofta inräknat i NO eller OÄ Kemist kallas en person som sysslar med kemi. Hyponymer: analytisk kemi, organisk kemi, oorganisk kemi, fysikalisk kemi, grön kemi, astrokemi, atmosfärskemi, biokemi, elektrokemi, fotokemi, geokemi, kärnkemi, läkemedelskemi, miljökemi, petrokemi, polymerkemi, stökiometri, termokemi, ytkemi
2.
(sociologi, vardagligt) egenskap som anger hur väl två eller fler individer trivs ihop Kemin stämde mellan oss. Det fanns ingen kemi mellan dem. Kemin i gruppen fungerade inte.