1.
individ av den östslaviska, ortodoxt kristna folkgruppen kosacker, som främst bor i Ryssland och Ukraina, känt främst för sin speciella patriotiska militära livsstil och präglat av starkt frihetspatos och stark klantillhörighet 1993: Språkens landskap i Europa, Thomas Lundén: Kosackerna, som snarast är en historisk yrkes- eller socialgrupp, och som inte avviker språkligt från omgivningen, betecknas ibland som ett folk, och i bergen i Västukraina och Sydöstpolen fanns isolerade grupper "gorjaker" (bergsfolk) och hutzuler som snarast utgjorde etnografiska stammar.