1.
(geometri, om två räta linjer eller plan) som är så riktade att de aldrig skär varandra oavsett hur långa de än görs Rita först två parallella linjer.
2.
(matematik, om två vektorer a och b) som uppfyller ekvationen a = k b {\displaystyle \mathbf {a} =k\mathbf {b} } eller b = k a {\displaystyle \mathbf {b} =k\mathbf {a} } för någon skalär k {\displaystyle k} Enligt Newtons andra lag är accelerationen hos ett föremål parallell med den resulterande kraften.
3.
(om inte räta linjer eller inte plana ytor) mindre korrekt beteckning för ekvidistant Storgatan löper parallellt med järnvägslinjen.
4.
(allmänt) (likadan eller motsvarande företeelse) som sker samtidigt som någon annan företeelse; (företeelser) som är lika varandra eller följer varandra på något sätt Tomas gick i den parallella klassen. På plats från de olika länderna finns ett antal ministrar för delvis parallella möten. Datorprogrammets seriella beräkning uppdelades i flertalet parallella beräkningar.
5.
likhet mellan två företeelser; liknelse med annat fall Man kan dra paralleller mellan händelserna i Iran och Nordkorea.