1.
(ålderdomligt) skaka Filmjölken ska runkas före öppning. 1830: Famillen H***, Fredrika Bremer: Hennes Nåd runkade på hufvudet, såsom. till accompagnement af egna tankar.
2.
(slang) masturbera, onanera, främst om manlig onani, men även i mindre utsträckning om kvinnlig sådan Han runkade i duschen. 1974: Kommer upp i tö, s. 405, Hannu Salama: Och fanns det inget annat tog han bibeln och runkade tillsammans med den, läste på nytt hur Dina blev våldtagen och hur David förförde Batseba och Davids äldsta son sin syster, och Noas döttrar förförde sin far, [...] 2010: Livets ord, Magnus Betnér: Jag vet inte hur ni gör om ni ska ta er ett snabbrunk. Okej. Kille, tjej, spelar ju ingen roll; tjejer runkar lika mycket.
3.
ett stångvapen med symmetriska, uppåtböjda sidoklingor 1943: Bardisanen som svenskt drabant- och befälsvapen, Heribert Seitz: Den äldre vapenforskningens stora auktoritet Wendelin Boeheim* definierar (1890) emellertid ordet bardisan med utgångspunkt i ett annat stångvapen, runkan: [...]