1.
liten rundad böld på huden som innehåller vätska, orsakad av retning eller infektion De här skorna ger mig blåsor.
2.
(anatomi) inre rundad bildning för vätska eller gas, som självständigt ord ofta om urinblåsan Jag måste springa och tömma blåsan.
3.
(slang) klänning Hon har en fin festblåsa. Användning: Oftast sammansatt som festblåsa.
4.
(opersonligt, intransitivt, om vind) naturligt strömma fram luft parallellt med jordytan Det blåste så mycket att flera träd ramlade. Jämför: vina, susa, ryka, yra, dra Besläktade ord: blåsig, blåst Fraser: (partikelverb) blåsa bort, blåsa igen, blåsa ned, blåsa omkull, blåsa upp, blåsa snålt
5.
(om person, generellt) skicka ut en kraftig luftström genom munnen med hjälp av lungorna; andas ut kraftigt Blås på soppan – den är varm. Det borde bli lika naturligt att rutinmässigt lämna ett salivprov för drogtest som det är att blåsa i en alkoholmätare. Fraser: (partikelverb) blåsa av, blåsa bort, blåsa ned, blåsa på, blåsa under, blåsa upp, blåsa ur, blåsa ut, underblåsa Jämför: pusta, flåsa, frusta
6.
(om redskap) skicka ut en kraftig luftström med hjälp av en fläkt eller kompressor eller dylikt Fraser: (partikelverb) blåsa av, blåsa bort, blåsa ned, blåsa på, blåsa under, blåsa upp, blåsa ur, blåsa ut, underblåsa Besläktade ord: blåst
7.
(om person) skicka utandningsluften i en alkoholmätare för att polisen kan avgöra om personen druckit alkohol och därmed begått rattfylleri En gång fick jag blåsa hemma på parkeringen.
8.
(vardagligt) lura, lura av Han blåste mig på en hel månadslön! Fraser: bli blåst Besläktade ord: blåsning