1.
(geometri, geovetenskap) information som anger den slutposition en viss rörelse i rummet (eller tiden) har i förhållande till utgångspositionen –Vilken riktning vill du åka i? –Mot väster. De åkte i riktning mot Uppsala. Tunnelolyckan medförde stopp i trafiken i båda riktningar. Efter vattenfallet tog vi av i en mer nordlig riktning. Jämför: bana, bog, bäring, håll, kurs, led, linje, lopp, sida, sträckning, väderstreck, vändning
2.
(ideologi) det att (flera) människor har något gemensamt i hur de ser på och bedömer idéer, avsikter, åsikter o dyl (inom främst politik, vetenskap, konst och mode) Socialismen i Sverige delades upp i två riktningar: kommunism och socialdemokrati. En landningsskatt vore ett steg i rätt riktning. Deras smak gick i samma riktning. Jämför: benägenhet, böjelse, ism, falang, parti, skola, (social) rörelse, strävan, strömning, syfte, tendens, utvecklingslinje, vändning
3.
(teknik, mekanik) det att bearbeta (metall eller annat hårt) material så att det rätas ut Jämför: uträtning