1901: Fagervik och Skamsund, August Strindberg: Detta var hög tid att sällskapet uppfriskades med nya element i synnerhet kvinnliga, ty samtalsämnena voro utslitna, tonen vorden rå och stridslysten. 1910: Hans nåds testamente, Hjalmar Bergman: Vi skicka Jacob till universitet, så får vi se, vad det varder av den krumeluren. 1917: Första Mosebok 1:3 (Bibeln): Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus. 1917: Jesaja 9:6 (Bibeln): Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; [...] 1991: Colorado Avenue, Lars Sund: - Det låter ju nästan som om du har gått och vurti socialist! 1999: Oj vilka loja lejon, Stefan Andhé: Ju mer jag reflekterar över den minuten, desto häpnare blir jag att jag inte vart sårad, jag som inte uthärdar så mycket som en antydan till reprimand. Grammatik: Endast preteritumformen vart är någorlunda vanligt i tal i många dialekter. Den formen lånas då till verbet bli (i stället för den vanliga preteritumformen, blev). Därför används denna form mycket mer än övriga former av verbet varda. Dialektalt förekommer även supinumformen vurti(t) eller vurri; ålderdomligt vordit. Även formen för presens konjunktiv (optativ), varde, förekommer, främst i äldre text. Preteritum konjunktiv, vorde, förekommer också. Besläktade ord: antvarda, invärtes, Urd, utvärtes, vale (tvi vale), vulen Fraser: i vardande